söndag 28 september 2008

Cago en tu leche

En misslyckad kväll som består av en dejt med das bästa vän i en snabb promenad för att sen hämta barn på disco. Äta gröt/tårta/Aladdin-choklad så magen gör ont och det smakar spya i halsen för att sen pussa henne farväl. Ungarna la sig frivilligt 45 minuter innan bestämd läggtid, så jag var rätt nöjd just då.
Nu i efterhand ångrar jag lite att jag är barnvakt åt sovande barn, för jag vill också kunna vara ute och försöka vara social.
Mitt problem är att det spelar ingen roll hur social jag än är, ingen uppskattar mig.
Det är så kul. Jag kan vara mig själv, eller verkligen försöka vara trevligt till och med, ibland överanstränger jag mig för att få ihop en bra konversation för att slippa vara så utanför.
Men allt slutar alltid likadant; på soptippen.
Jag hatar mig själv i de stunderna.
Då jag kan försöka vara så jättetrevlig och försöka få ihop ett samtal.
Jag duger bara när jag klär ut mig till fjortis. Då till och med busvisslar folk efter mig.
Är det meningen att man ska behöva springa ifrån den man verkligen är?
Ska jag inte få vara jag?
Ska jag inte få vara exakt just den jag är?
Kort. Mullig. "Stora" blå ögon, smala läppar. Klänningar. kullerbyttor i sandlådan.
Nej. "Du ska färga håret blont, ha brunkräm och idomin på läpparna".
Idomin smörjer man in barnrumpor med och morfar använde det på hästarnas ben när jag var mindre. Nej tack för idomin. "Du ska ha dessa kläder på dig och dricka chailatte". Åh nej, Ebba den där går jag inte på.
En dag "slog jag vad" men en kille i klassen som påstod att jag skulle vara mycket snyggare som fjortis. Så dagen efter kom jag till skolan i uppsatt hår och vita jeans och lät två andra klasskompisar sminka mig i ungefär 45 minuter, vi fixade håret och jag fick låna någon skitful tröja av ena tösen.
Brunt puder, rosa kinder, klumpiga fransar, markerade ögonbryn, idomin.
Håret i knut, luggen uppsatt.
Vita jeans.
Det spelar ingen roll hur mycjket folk än glodde, log, viskade och bussvisslade.
Det var inte jag, och det märktes.
Trivs man inte så är man inte snygg. No matter what.
så nu sätter jag upp mål för mig själv;
-Stå alltid för den du är. Ljud aldrig för dig själv.

Sen har jag ju lite andra mål för detta år ;
-Lär mig fler meningar på spanska som kanske kan ge mig ett G (med cago en tu leche har jag inte kommit långt)
-Lära mig nya bra ord
-Höja mina betyg så det bara skriker om det, för självkänslan
-Bygga upp ett stadigt självförtroende
-Leta jobb och skriva ett "CV" (detta gäller dock inte förrän 2009 då jag är 16)
-Bli mer hälsosam

I mina egna öron och ögon både ser och låter det bra.
Vad ni tycker?
Tja, det skiter jag fullständigt i.

Inga kommentarer: